Mitt hjärta verkligen brister när det är dags för pappavecka. Jag mår så sjukt dåligt när ungarna gråter hysteriskt att dom inte vill lämna mig och att dom inte vill byta veckor fram å tillbaka. Jag får såna skuldkänslor, att allting är mitt fel för att dom får ha det på dehär viset. Men jag vet innerst inne att de inte bara är mitt fel, men de känns som det ändå.